Ett inte så ovanligt under sommaren är att vi får några extra grader högre temperatur t.ex. i östra Småland dagtid jämfört med temperaturen på västra sidan av Sydsvenska höglandet, detta vanligtvis förklarat med föhneffekten.

När luften tvingas stiga över en höjd i naturen, såsom en bergskedja, ås eller annan större höjning i naturen så kyls den varma luften av. Avkyld luft kan inte hålla lika mycket fukt svävande och vi får kondensation som ger molnbildning och nederbörd på lovartsidan av höjden. Luften kyls av med ca 0,6°C grader/100m den stiger. När sedan den nu torrare luften fortsätter över åsen eller bergskedjan och strömmar ner på läsidan så värms den upp i takt med att den sjunker ner.
Torrare luft värms mer effektivt än fuktig luft med 1°C /100m och därför kommer temperaturen på läsidan att stiga några grader högre jämfört med vad lufttemperaturen på lovartsidan och en varm torr vind blåser.  På läsidan därför varmare och torrare väder. Ett fenomen som är vanligt i t.ex. Alperna och Klippiga bergen, men även här hemma i Sverige, om än i mindre skala.

Ordet "föhn" är tyskt och härstammar från latinets favonius med betydelsen ljum.