Vulkanväder

Reklam
Mina Sidor
  • Vulkanen Calbuco i Chile vaknade 22 april 2015 efter 50 års vila. Bild: NASA's Earth Observatory

    Aska från Eyjafjallajökulls eruptionen på väg mot Europa. Bild: NASA's Earth Observatory

    Vog bildas runt ön Hawaii efter en av många eruptioner i vulkanen Kilaulea. Bild: NASA's Earth Observatory

  • Vulkanväder
    15.05.2015 11:07

    Vulkanutbrott brukar få mycket uppmärksamhet i media, inte bara för deras spektakuläritet men kanske framförallt för att de påverkar många människors liv. De flesta kommer säkert ihåg Islands Eyjafjallajökull från april 2010 då askmoln från eruptionen spred sig över Europa och orsakade kaos i flygtrafik med många inställda flyg och människor strandsatta långt hemifrån. För bara några veckor sedan bröt vulkanen Calbuco i Chile ut och tvingade tusentals människor att hastigt lämna sina hem för att undvika giftigt rök som den spottade ur sig.

    Trots att vulkanutbrott inte klassas som meteorologiska händelser, påverkar de både väder (lokalt) och klimat (globalt).

    Partiklar som bygger upp vulkanisk aska har en förmåga att fånga upp vattendroppar så att de växer större och bildar regnmoln. Därför områden i närheten av en vulkan berörs oftast av regnväder och inte sällan åska. Askmoln innehåller bl.a. svaveldioxid som reagerar med vattendroppar och faller ner till marken i form av surt regn. Svaveldioxid bildar också sulfataerosoler, en vanligt förekommande komponent i vog – från engelska vulcanic smog – giftig dimma som ofta uppstår i samband med vulkanutbrott och kan transporteras med vind till närliggande områden. Vog-fenomenet är välkänd i Hawaii, en av de mest vulkanisk aktiva områden i världen.

    Vulkanutbrott påverkar vårt klimat på två olika sätt. Stora partiklar låter solstrålningen passera ner mot marken men fångar värmestrålningen som kommer upp från jordytan och strålar en del av den tillbaka mot jorden. Detta bidrar till en ökad Växthuseffekt. Små partiklar reflekterar en del av solstrålningen tillbaka till rymden och på så sätt sänker temperaturen på jorden.

    Vid stora eruptioner kastas vulkaniskt material upp till stratosfären och kan sedan spriddas runt hela globen. I jordens historia finns flera exempel av vulkaner som påverkade det globala klimatet. 1816 är känt som året utan sommar med felskördar, svält och epidemier som följd. Detta orsakades av vulkanen Tambora i Indonesien och dess utbrott från 1815 är den största någonsin observerat på jorden. Mount Pinatubo i Filippinerna som bröt ut i 1991 orsakade temperatursänkning och försämrade väderförhållandena över stora delar av världen i några år.

    Av: Monika Lakomiak