Utomjordiskt väder

Reklam
Mina Sidor
  • Saturnus är en av gasplaneter där stormar kan sträcka sig över 10 000 km.

    Väderförhållandena på jorden är mest gynnande för livets alla former.

  • Utomjordiskt väder
    23.05.2016 09:17

    Väder brukar definieras som atmosfärens tillstånd under en kortare tid, vanligtvis några dagar. För att vara exakt - den delen av atmosfären som ligger närmast jordytan. Man kan tro att atmosfär och väder är något unikt för jorden men så är det faktiskt inte – väder förekommer på alla planeter och deras satelliter i vårt solsystem. Det är både planetens atmosfär och topografi som påverkar hur vädret utvecklas. Och, tro mig, de väderfenomen vi berörs av på jorden är bara småpotatis.

    Atmosfärens sammansättning skiljer sig från en himlakropp till en annan. I vissa fall består atmosfären av mest kväve som på jorden, t.ex. på Saturnus största måne Titan eller Neptunus måne Triton, medan själva Saturnus, lik Jupiter har atmosfär bestående till stor del av väte. Det påverkar vilken färg planeten (eller snarare molnen) har när vi tittar på den via teleskop. Jupiter och Saturnus ser vi i olika nyanser av gult, molnen skapar dessutom ett randigt mönster då de på olika latituder rör sig med olika hastigheter och mot olika hål.

    Merkurius och Mars har nästan ingen atmosfär alls. Det gör att det blir väldigt varmt under dagen när hela solens strålning når planeternas yta. Däremot har de ingen förmåga att fånga strålningen vid ytan, som annars görs av moln och aerosoler i atmosfären, och på natten strålas all värme tillbaka ut i rymden. Det blir häftiga temperaturskillnader mellan dag och natt, i Merkurius fall från +430°C till under -180°C. Det är dock Uranus som är den kallaste himlakropp med sina 224 minusgrader. I det fallet är det inte den tunna luften men distans från solen som sänker temperaturen. För att jämföra, den lägsta uppmätta temperatur på jorden är -89,2°C (Vostok, juli 1983).

    På andra sidan skalan ligger Venus med sin supertjocka atmosfär. Den består av koldioxid och kväve och medan den låter solstrålningen passera neråt, låter den inte värmen stråla ut på natten. En perfekt grönhuseffekt. Venus sätter solsystemets rekord som varmaste planet med 480 plusgrader nästan jämnt året runt. Den högsta temperatur uppmätt på jorden enligt WMO är 56,7°C (Death Valley i Kalifornien, juli 1913).

    Där det finns moln, där måste det finnas nederbörd också. På Venus regnar det, t.ex. svavelsyra. Den hinner dock avdunsta innan den når ytan. På Titan har man hittat sjöar med flyttande vatten. Fast… nej, det är ju inte vatten utan flyttande metan som faller ut ur molnen, nedkyld till under -162°C. På vissa himlakroppar regnar det diamanter. Ja, du har läst rätt. Diamanter. På grund av väldigt högt tryck i atmosfären pressas kol till diamanter som sedan faller till ytan. En sådan glittrig nederbörd förekommer, t.ex. på Jupiter, Saturnus eller Uranus. Istäcken på Mars verkar också vara ett bevis för att det snöade där någon gång i tiden, även om snön består av fryst koldioxid.

    Många planeter i vårt solsystem har ingen fast yta. Det gäller alla gasplaneter såsom Jupiter, Saturnus, Uranus eller Neptunus. De har ingen topografi därför är friktionen väldigt låg. Det skapar bra förutsättningar för riktigt hårda vindar. Det finns några vindrekordhållare i solsystemet. Neptunus kan skryta med kraftigaste vindar som når över 2400 km/h, jämfört med Jordens lite över 400 km/h. På Saturnus kan det utvecklas stormar så stora i diameter som 10 000 km. Jupiters stormar är väl synliga från rymden i form av gigantiska virvlar. Den mest kända stormen är Great Red Spot som har hållit på i minst 300 år. Även på Mars som är ju en stenplanet kan vindar nå höga hastigheter och snö- eller sandstormar som sprider sig runt hela planeten är inget ovanligt.

    Det ser ut som att Jorden är faktiskt den bästa planet att bo på med optimala förhållanden för att behålla livets olika former. Tänk på det nästa gång du klagar på regn eller brist på det. Vi ofta tar vår planet för givet men med tanke på klimatförändringar på gång kan extremt väder bli oftare och, ja, mer extremt. Forskare har försökt att hitta livsgynnande förhållanden på andra planeter, än så länge utan resultat. Då gäller det att börja respektera det hem vi faktiskt har här.

    *Alla bilder i artikeln kommer från NASA’s Earth Observatory

    Av: Monika Lakomiak