Monsunsäsong och nederbördsstatistik

Reklam
Mina Sidor
  • Foto: Press Association

    Foto: Press Association

  • Monsunsäsong och nederbördsstatistik
    26.05.2015 06:56

    Början på juni brukar markera inledningen av monsunsäsongen i Indien och den indiska sommarmonsunen är den kraftigaste monsuncirkulationen på jorden. En monsun fungerar ungefär som en gigantisk sjöbris med luft som värms över land och därmed stiger. Då skapas ett lågtryck och luft från havet strömmar dit för att jämna ut tryckskillnaden. På höjd sluts cirkulationen genom att den stigande luften över land strömmar ut över havet igen. I fallet med den indiska sommarmonsunen finns flera, framförallt geografiska, omständigheter som samverkar för att ytterligare förstärka monsuncirkulationen. Tyvärr är dessa mekanismer lite för komplicerade för att snabbt beskrivas här men den intresserade kan gärna läsa mer på tex Wikipedia.

    Den mest påtagliga effekten av den kraftiga monsuncirkulationen är den omfattande nederbörden, framförallt regn. Den varma och fuktiga luften som förs in över land från havet kyls när den stiger och därmed påverkas luftens förmåga att hålla vattenånga. När luften kyls fälls fukten ut som vattendroppar och bildar moln som så småningom börjar regna. Norr om Bengaliska viken hinner monsunvindarna inte lågt in över land innan de träffar sydsluttningarna av Tibetanska högplatån och tvingas stiga. Den här mekaniska förstärkningen av den stigande luftrörelsen gör att den blir extra häftig och nederbörden som faller i det här området är också extra kraftig. Världens våtaste plats, Cherrapunji, ligger här med rätt spektakulär nederbördsstatistik:

    Årsmedelnederbördsmängd: 11.8 m
    Antal dagar med regn per år: 170
    Maximal uppmätt regnmängd under 1 månad: 9.3 m i juli 1861
    Maximal uppmätt regnmängd under 1 år: 26.5 m 1 augusti 1860 – 31 juli 1861
    (Som jämförelse kommer bara ett fåtal platser i Sverige upp i ens 1 ynka m i årsmedel.)

    En nederbördsmängd på 1 mm motsvarar 1L/m2. Ett vanligt badkar rymmer ungefär 200L så en nederbördsmängd på nästan 12 m motsvarar ungefär 60 badkar per m2!

     

    Av: Caroline Tollstadius