Långtidsprognos: Kallt eller varmt?

Reklam
Mina Sidor
  • Väderprognos för norra Europa kl.1300 (svensk tid) den 7 januari från modellkörningen kl.0100 den 7 januari (ECMWF). Siffror visar temperaturen.

    Väderprognos för norra Europa kl.1300 (svensk tid) den 26 januari från modellkörningen kl.0100 den 26 januari (ECMWF). Siffror visar temperaturen.

    Temperaturprognos för hela världen kl.1300 (svensk tid) den 7 januari från modellkörningen kl.0100 den 7 januari (ECMWF). Färger representerar temperaturen där skalan går från kallast som grått till varmast som rött.

    Temperaturprognos för hela världen kl.1300 (svensk tid) den 26 januari från modellkörningen kl.0100 den 26 januari (ECMWF). Färger representerar temperaturen där skalan går från kallast som grått till varmast som rött.

  • Långtidsprognos: Kallt eller varmt?
    28.01.2016 19:10

    Ända fram till slutet av 2015 var det mycket milt väder i hela landet och Götaland samt östra Svealand hade fortfarande hösttemperaturer (d.v.s. dygnsmedeltemperatur mellan 0 och 10 plusgrader). Vädret gjorde efter årsskiftet en helomvändning och det blev tvåsiffriga minusgrader ända ned till Götaland.

    Nu i slutet av januari 2016 har det blivit milt igen och en av landets kallaste platser har även hunnit vara den varmaste. Detta var Nikkaluokta som i början av Januari hade -42,4 grader men som den 22 januari var den varmaste platsen med +1,4 grader. Att temperaturen varierar mellan varmt och kallt under en och samma vecka eller månad är naturligt och beror på svängningar i den atmosfäriska cirkulationen. Varma och kalla luftmassor kommer i vågor mer eller mindre efter varandra. Det är främst på grunda av obalans i solinstrålning vid ekvatorn och polerna samt jordens rotation som orsakar detta. Den rejäla kylan vi upplevde efter årsskiftet behöver dock fler kriterier för att uppfyllas. De naturliga variationerna kan tillfälligt blockeras och omblandningen stannar upp. Det kan göra att kall luft fortsätter att kylas ned samtidigt som kall luft norrifrån sprider sig söderut.

    Jämför gärna bilderna till vänster för hur prognoserna kunde se ut när det var som kallast jämfört med hur de såg ut nyligen. I temperaturprognoserna för hela jordklotet kan den köldknäpp vi hade urskiljas och jämföras med den varmare luft vi har över oss nu.

    I nuläget kvarstår minusgraderna i Norrland men även här är det inte lika kallt som det var. Kommer en ny period med riktigt kallt väder? Vi tar en titt på vad de längsta väderprognoserna i nuläget säger.

    Denna prognos bygger på långtidsprognoser från det Europeiska meteorologiska centret ECMWF och från den nationella vädertjänsten NCEP i USA. Båda prognoserna visar att de närmaste dagarna kommer lågtrycken avlösa varandra och vi får mycken sydvästliga vindar, minusgraderna når därmed tvåsiffrigt endast i fjällen och nordligaste Norrland. Dock blir det något kallare efterhand. Gränsen för noll grader mitt på dagen kommer att nå norra Svealand den 31 januari och därefter dag för dag att röra sig söderut. Ett lågtryck väntas etablera sig över Finland och vidare över Kolahalvön och vi får nordliga vindar. Den 6:e februari väntas nollgränsen nå mellersta Götaland och samtidigt kan det bli ned mot 10 minusgrader i norra Svealand. Desto kallare i norra Norrland där det nu väntas bli omkring 20 minusgrader. Hur kallt det blir dessa dagar råder det dock viss osäkerhet om då prognoserna från ECMWF och NCEP visar olika styrka av lågtrycket i norr vilket påverkar hur mycket kall luft som letar sig söderut. Dock visar båda modellerna att temperaturerna tenderar att sjunka fram till 6:e februari. Efteråt drar sig minusgraderna något norrut och under vecka 6 (med början 8:e februari) väntas nollgränsen ligga över södra Svealand fram till mitten av Februari.

    Så i nuläget talar prognoserna ej för att vi kommer få liknande temperaturer som vi hade i början av Januari men det kommer även i Svealand och Götaland var temperaturer omkring eller periodvis under noll. Dock får prognoser i denna tidsskala tas med försiktighet då vädret är nyckfullt och kan svänga om rejält.

    Av: Patrik Boström