Jordens klimatzoner

Reklam
Mina Sidor
  • Två isbjörnar sol lever i polarklimat. Foto: Angela Plumb/PA Archive/PA Images

    Ett träd i ett grönområde i den tempererade zonen. Foto: Chris Ison/PA Wire/Press Association Images

    Ett mycket torrt ökenlandskap. Foto: Chris Ison/PA Archive/PA Images

    Jordens klimatzoner.

  • Jordens klimatzoner
    08.09.2015 16:03

    Det finns inte någon fastställd definition för hur jordens klimatzoner ska klassificeras men den mest använda är den som klimatologen Wladimir Köppen började utveckla i slutet av 1800-talet. Han utgick från hur vegetationen varierade på jorden och fokuserade därför framförallt på temperatur- och nederbördsvariationer.

    Jordens klimatzoner delas enligt Köppens modell in i fem (sex) huvudgrupper. Dessa är:

    A – Tropiskt klimat (ingen månad har en medeltemperatur under 18 ᵒC)

    B – Arida/torra klimat (öken, BW, eller stäpp, BS, beroende på hur årsnederbörden är fördelad)

    C – Varmtempererat klimat (medeltemperaturen för årets kallaste månad är mellan -3 ᵒC och 18 ᵒC samt att medeltemperaturen för årets varmaste månad är högre än 10 ᵒC)

    D – Kalltempererat klimat (medeltemperaturen för årets kallaste månad är lägre än -3 ᵒC samt att medeltemperaturen för årets varmaste månad är lägre än 10 ᵒC)

    E – Polarklimat (medeltemperaturen för årets varmaste månad är lägre än 10 ᵒC)

    H – Bergsklimat (Ej temperatur- eller nederbördsklassificerat)

    Till dessa huvudgrupper finns det dessutom flera undergrupper som kortfattat innebär:

    a – het sommar

    b – varm sommar

    c – sval sommar

    d – sval sommar och mycket kall vinter

    f – Nederbörden jämt fördelad under året

    h – torrt och mycket varmt

    k – Torrt och kall vinter

    m – monsunnederbörd

    n – frekvent förekommande dimma

    s – torrtid på sommaren

    w – torrtid på vintern

    Det finns dessutom ett par tillägg som man måste ta hänsyn till vid klimatklassificering. Bland annat så kan endast två av undergrupperna tilläggas till en huvudgrupp och en plats kan endast ha ett klimat. Det sista tillägget har tillkommit i och med att en och samma plats har visat sig kunna uppfylla kraven för flera klimattyper, till exempel så kan bergsområden uppfylla villkoren för polarklimat. Därför har det införts en turordning för hur ett område ska klassificeras och i den ordningen så undersöks om ett område uppfyller villkoren för ett polarklimat innan man kollar om det är ett ökenklimat. Detta innebär bland annat att Antarktis har ett polarklimat och inte ett ökenklimat trots att det är väldigt torrt på Antarktis. Bergsklimatet användas då det på grund av terrängen inte kan finnas vissa växter och djur och inte på grund av klimatet i sig. Himalaya har tex bergsklimat och inte polarklimat trots att delar av Himalaya uppfyller villkoren för polarklimat.

    Sverige tillhör framförallt den kalltempererade zonen med relativt jämnt fördelad nederbörd under året, alltså Df. I söder kan man även lägga till b och i norr c och vi får då klimatzonerna Dfb samt Dfc.

    Av: Eric Sönnert