En vind som heter Mistral från Franska Alpernas dal(ar)

Reklam
Mina Sidor
  • Bild 1, I bilden syns den väntade våghöjden ute över havet, siffrorna visar maximala våghöjden för olika områden (Halimede,Meteogroups prognossystem för sjöfart)

    Bild 2, Genova - Barcelona (SPOS, Meteogroups ruttplaneringssystem)

    Bild 3, Genova - Barcelona med passage genom Bonifaciosundet (SPOS, Meteogroups ruttplaneringssystem)

  • En vind som heter Mistral från Franska Alpernas dal(ar)
    18.12.2015 23:42

    Vädrets beteende är kaotiskt men vissa väderfenomen upprepas på ett sätt som gör det lättare att känna igen dem. Ovanligt starka vindar som återkommer på karaktäristiska sätt i ungefär samma område är ett exempel på sådana fenomen. En av dessa vindar är mistralen, en vind som uppstår i sydöstra Frankrike. Mistralen kännetecknas av mycket hårda nordliga eller nordvästliga vindar som blåser ut över medelhavet från Franska Alperna. Mistralvindarna kan ställa till det både för vinodling och sjöfart med sin kalla luft och hårda styrka.

    Mistralen uppstår när det ligger ett högtryckscentrum över Biscayabukten utanför västra Frankrike och ett lågtryckscentrum över Genovabukten i nordvästra Italien. Vinden blir då nordlig eller nordvästlig över Franska Alperna och luften strömmar genom bergsmassivet. Vindhastigheten ökar när luften strömmar nedför de alpiska topparna. Dessutom pressas luftmassan samman i dalgångarna i Rhône, luftmassans volym minskar men energin bevaras och därför tilltar vindens styrka ytterligare. Mistralen förekommer främst under vinter och vår då snön på alptopparna sänker lufttemperaturen och gör luften tyngre när den faller nedför bergen vilket ökar vindhastigheten vidare.

    Mistralen kan bli så stark att medelvinden överstiger 40 m/s (144 km/h) strax ovanför mark eller havsytan. Mistralen påverkar kustområden på Franska Rivieran med hårda vindar men ger ofta även dagar med klart väder på grund den kalla och torra luften. Mistralen blåser långt ut över Medelhavet och påverkar vindförhållanden ända till Korsika och Sardinien. Det finns även fall då man har känt av mistralvindarna så långt som till Nordafrika och Sicilien.

    Som jämförelse med hårda vindar i Sverige så uppmättes en medelvind på 33 m/s på Hanö i Blekinge när orkanen Gudrun ägde rum (Januari, 2005). I Svenska fjällkedjan finns uppmätta värden på medelvindar strax över 40 m/s men som sker mer lokalt och mindre frekvent än mistralvindarna.

    Bild 1 visar ett tillfälle då mistralfenomenet ägde rum. Det var den näst sista helgen i november 2015. Den mycket hårda vinden gav utslag på havet med våghöjder på över 5 m. Ett fartyg som skulle lämna Genova i Italien och segla mot Barcelona var särskilt utsatt för de hårda mistralvindarna. Fartyget fick vänta i hamnen tills vindarna lugnade ned sig och sedan följa rutten i bild 2. I vissa fall är det för dyrt att ligga kvar eller brist på platser i hamnen. Om fartyget hade tvingats lämna hamnen trots det hårda vädret hade det kunnat ta en omväg och istället segla söderut för att sedan passera genom Bonifaciosundet mellan Korsika och Sardinien. Denna rutt visas i bild 3. Dock kan inte alla fartyg passera sundet på grund av dess begränsade djup. Fartyg med farligt gods är förbjudna att passera sundet efter en katastrof med ett tankfartyg inblandat 1993.

    De vanligaste prognosmodellerna underskattar ofta vindstyrkan när mistralen råder. Som prognosmeteorolog är det då av god vikt att känna igen fenomenet för att kunna ge ett troligare värde på vinden och våghöjden. Därmed kan varningar utfärdas för de starka vindar och höga vågor som kan uppkomma.

    Av: Patrik Boström