Den gröna energin

Reklam
Mina Sidor
  • Produktion av miljövänlig energi från vind ökar snabbt i hela världen. Bild:PA

    Havsbaserade vindkraftsparker ger upp mot 50% mer energi än landsbaserade. Bild:PA

  • Den gröna energin
    26.10.2015 00:36

    Om en dryg månad samlas världens länder i Paris för att förberedda ett nytt klimatavtal. Dess syfte är att hejda klimatförändringar, eller för att vara exakt - för att hålla den globala uppvärmningen vid 2 grader. Uppvärmningen orsakas av stigande halter av växthusgaser som håller värmen nära jordens yta istället för att låta den stråla ut till rymden. Den senaste IPCC rapporten konstaterar att människans aktivitet påverkar jordens klimat med 95 % sannolikhet och det sker framförallt genom utsläpp av växthusgaser. 25 % av utsläppen kommer från el- och värmeproduktion där vi använder oss av fossila bränslen. Men det finns alternativa och miljövänliga sätt att producera el, bl.a. från solenergi, vatten eller vind.

    Vindkraft är – som det låter – energi tillverkad med hjälp av vind, och är den av förnybara energikällor som ökar mest i världen. Vindkraftens stora genombrott kom i 1970-talet men väderkvarnar har använts så länge som i 3000 år. Modern vindkraftverk använder sig av turbiner placerade på master och oftast samlade i så kallade vindkraftsparker. Vinden får turbinernas vingar att snurra och på så sätt driva en elgenerator. Den producerade elen skickas vidare genom elnätverk till mottagare (t.ex. hushåll).

    Vindkrafts effektivitet beror till stor del på turbinernas placering. Det optimala läge är såklart där det blåser tillräckligt mycket, dvs. mer en 4 m/s och helst omkring 13 m/s (den styrkan ger maxeffekten). Vindkraftsparker byggs därför på en öppen terräng. De bästa förutsättningar finns vid kusten eller t.o.m. ute på havet. Havsbaserade vindkraftsverk är dyrare att bygga och underhålla men ger 50 % mer i tillverkad energi. Det är också mastens höjd som spelar roll. Ju högre upp turbinen sitter desto bättre, då medelvinds styrka ökar med höjden samtidigt som turbulens från terräng minskar. Oftast bygger man master med 100-130 meters höjd.

    Det kan dock inte blåsa hur mycket som helst. Vid stormvindar kan turbinerna skadas, därför stängs dem av när det blåser för mycket. Hur stark vind den klarar beror såklart på turbinens konstruktion och känslighet men generellt säger man att 25 m/s är en absolut gräns. Förutom starka vindar är isbildning en annan viktig faktor som bidrar till turbinernas slitage. De flesta av moderna vindkraftsverk har sensorer som säger åt turbinen att den ska stänga av så fort den känner av is.

    Vindkraftsparker är inte helt oproblematiska för ett samhälle. Turbiner förutom el producerar också ljud. Vid själva turbinen är ljudnivån på omkring 100 dB. WHOs (World Health Organisation) gräns ligger på 40 dB då ljudet är uppfattbart men inte störande. För att reducera ljudet till den nivån krävs minst 350 m avstånd. En annan störande bieffekt är skuggor, både skuggor som produceras av själva konstruktionen och s.k. slagskuggor som uppstår när vingarna passerar solen. De kan sträcka sig så långt som 1,5 km från vindkraftverket. Riktlinjerna för störningar säger att skuggeffekter får bli kännbara högst 8 timmar per år och högst 30 minuter per dag. Alla de störande faktorer tas hänsyn till vid planeringen av vindkraftsparker så att de påverkar närliggande hushåll så lite som möjligt.

    I Sverige finns det bra förutsättningar för att bygga vindkraftsverk och de allra bästa finns på Gotland, Öland, längst Västkusten och i Skåne. Vindkraftsparker blir därför allt vanligare del av det svenska landskapet. Genom att välja förnybara energikällor kan vi som individer och som ett samhälle göra ett aktivt val för hållbar utveckling. Naturen själv ger oss färdiga verktyg för att rädda planeten och allt liv på den. Än är det inte för sent.

    Av: Monika Lakomiak